Öppen 3 cm - snart förlossningsdags
Ingen bebis så långt ögat kan nå. Nejdå, men nåt har hänt iaf. :)
Klockan halv ett i natt så åkte vi upp till förlossningen och BB, utan jobbiga sammandragningar osv. Anledningen var väl den att vi ville kolla så att allt var bra med pyret osv.
I förrgår hade jag sk. pinvärkar. Från klockan 22 till klockan 4 på morgonen. Det var INTE roligt och även fast jag duschade mitt i natten så ville det inte liksom ge sig.
Hur som helst så lyckades jag somna. Gårdagen igår var alltså himla mycket lugnare. Hade någon sammandragning och det ilade och tryckte neråt i nedre delen av magen. Tänkte bara ringa upp o checka läget på förlossningen och höra vad dom trodde osv. Dom tyckte vi skulle åka upp..
Väl framme vid förlossningen körde dom en ctg-kurva (man kollar barnets puls samt om jag har några sammandragningar). Bebisens kurva ser ut som en bergochdalbana, och min kurva ser väl också mer eller mindre ut som en bergochdalbana, fast en mer barnvänlig sådan.
Så personalen såg ju iaf att jag hade sammandragningar. Sen skulle dom undersöka mig, och med häpnad fick vi veta att jag var öppen 3 cm. Barnmorskan kände hinnan (med vatten i, så något vatten har alltså inte sipprat ut utan det var slemproppen som löst upp sig) och kände även huvudet. Hon sa också att livmodertappen var väldigt kort. Nu hade vi iaf något att glädjas åt! Och ändå har det inte gjort så himla ont ändå. Jag har ju inte liksom grinat av smärta eller legat dubbelvikt (vilket ändå hade varit svårt).. Barnmorskan sa att det hade gått fort för att vara förstagångsföderska. Hon ville att vi skulle gå upp och gå i några timmar (klockan var då 2 på natten).. trötta som vi var och med mindre lust att gå runt, så gick vi väl runt på sjukhuset i en timma, innan vi beslutade oss för att åka iväg till nån mack o köpa något att dricka och äta. En baguett fick det bli. Gott!
Åkte tillbaka och fortsatte att gå. Bebisen tryckte neråt och det gjorde lite ont emellanåt. Sen när vi kom tillbaka så hade såklart inget mer hänt. Barnmorskan föreslog att vi skulle sova kvar på förlossningen och att jag skulle få en sovdos (2 alvedon och 1 bricanyl) så att min livmoder kunde slappna av.
O sen i morse/förmiddags vid 11-tiden så vaknade vi. Inga sammandragningar, ingenting. Däremot kände jag mig helt darrig. (bricanylen...) Fick inte ens behålla min frukost. :s Vi blev tillsagda att gå ut och gå en sväng för att se om jag fick några värkar. Vi gick. Inga värkar. Det är alltså såhär att om man har riktiga värkar, så gör bricanylen ingen "nytta". Man känner värkarna ändå. Men som i mitt fall, som hade sammandragningar, så kanske min livmoder fortfarande var så avslappnad eftersom barnmorskan sa att bricanyl inte går ur kroppen förrän 6-7 timmar minst. Hepp.
Så vi fick åka hem. Och jag säger en sak, gud vad skönt att vara hemma igen!!! Kom hem runt 3-tiden. Det första jag gjorde när jag kom hem var att slänga av mig kläderna och lägga mig i sängen. Fönstret öppet och persinnerna nerdragna och dörren stängd. Sova! Vaknade för en timme sen och har duschat, vilket också var väldigt efterlängtat!
Känner mig fortfarande lite darrig och konstig. Bebisen har återigen börjat trycka lite neråt och magen är lite hård. Vi får se vad som händer härnäst.
Jag hoppas jag får sammandragningar och värkar snart... ^^ För det spelar tydligen ingen roll hur mycket öppen man är, det är värkarna som räknas.. sa dom på förlossningen. Så jaja.
Linda och Tobias var ju hitbjudna ikväll. Jag hade tänkt gjort den där supergoda indonesiska grytan! Men vi var tvugna att avboka. Känns jättetråkigt men vi är lite borta här hemma. Trötta och ur balans.
Jag o älskligen får ta en kväll framför guitar-hero och gta. ^^
Igår btw så kom familjen Eriksson/Gustavsson på besök. Kevin har blivit så stor. :) Full rulle på den lille herrn. ^^
Tusen tack för sötaste små "fårskinnstofflor" till bebis, samt mjukisbyxor och body. :)
Och nyss kom älsklingen hem med en jättesöt liten pyjamas som bebis fått från faster Yvette. ^^
Tack tack!
Nu ska jag borsta håret och ta något att äta, för allt jag fått i mig idag är typ en banan. :s
Puss o Kram
Klockan halv ett i natt så åkte vi upp till förlossningen och BB, utan jobbiga sammandragningar osv. Anledningen var väl den att vi ville kolla så att allt var bra med pyret osv.
I förrgår hade jag sk. pinvärkar. Från klockan 22 till klockan 4 på morgonen. Det var INTE roligt och även fast jag duschade mitt i natten så ville det inte liksom ge sig.
Hur som helst så lyckades jag somna. Gårdagen igår var alltså himla mycket lugnare. Hade någon sammandragning och det ilade och tryckte neråt i nedre delen av magen. Tänkte bara ringa upp o checka läget på förlossningen och höra vad dom trodde osv. Dom tyckte vi skulle åka upp..
Väl framme vid förlossningen körde dom en ctg-kurva (man kollar barnets puls samt om jag har några sammandragningar). Bebisens kurva ser ut som en bergochdalbana, och min kurva ser väl också mer eller mindre ut som en bergochdalbana, fast en mer barnvänlig sådan.
Så personalen såg ju iaf att jag hade sammandragningar. Sen skulle dom undersöka mig, och med häpnad fick vi veta att jag var öppen 3 cm. Barnmorskan kände hinnan (med vatten i, så något vatten har alltså inte sipprat ut utan det var slemproppen som löst upp sig) och kände även huvudet. Hon sa också att livmodertappen var väldigt kort. Nu hade vi iaf något att glädjas åt! Och ändå har det inte gjort så himla ont ändå. Jag har ju inte liksom grinat av smärta eller legat dubbelvikt (vilket ändå hade varit svårt).. Barnmorskan sa att det hade gått fort för att vara förstagångsföderska. Hon ville att vi skulle gå upp och gå i några timmar (klockan var då 2 på natten).. trötta som vi var och med mindre lust att gå runt, så gick vi väl runt på sjukhuset i en timma, innan vi beslutade oss för att åka iväg till nån mack o köpa något att dricka och äta. En baguett fick det bli. Gott!
Åkte tillbaka och fortsatte att gå. Bebisen tryckte neråt och det gjorde lite ont emellanåt. Sen när vi kom tillbaka så hade såklart inget mer hänt. Barnmorskan föreslog att vi skulle sova kvar på förlossningen och att jag skulle få en sovdos (2 alvedon och 1 bricanyl) så att min livmoder kunde slappna av.
O sen i morse/förmiddags vid 11-tiden så vaknade vi. Inga sammandragningar, ingenting. Däremot kände jag mig helt darrig. (bricanylen...) Fick inte ens behålla min frukost. :s Vi blev tillsagda att gå ut och gå en sväng för att se om jag fick några värkar. Vi gick. Inga värkar. Det är alltså såhär att om man har riktiga värkar, så gör bricanylen ingen "nytta". Man känner värkarna ändå. Men som i mitt fall, som hade sammandragningar, så kanske min livmoder fortfarande var så avslappnad eftersom barnmorskan sa att bricanyl inte går ur kroppen förrän 6-7 timmar minst. Hepp.
Så vi fick åka hem. Och jag säger en sak, gud vad skönt att vara hemma igen!!! Kom hem runt 3-tiden. Det första jag gjorde när jag kom hem var att slänga av mig kläderna och lägga mig i sängen. Fönstret öppet och persinnerna nerdragna och dörren stängd. Sova! Vaknade för en timme sen och har duschat, vilket också var väldigt efterlängtat!
Känner mig fortfarande lite darrig och konstig. Bebisen har återigen börjat trycka lite neråt och magen är lite hård. Vi får se vad som händer härnäst.
Jag hoppas jag får sammandragningar och värkar snart... ^^ För det spelar tydligen ingen roll hur mycket öppen man är, det är värkarna som räknas.. sa dom på förlossningen. Så jaja.
Linda och Tobias var ju hitbjudna ikväll. Jag hade tänkt gjort den där supergoda indonesiska grytan! Men vi var tvugna att avboka. Känns jättetråkigt men vi är lite borta här hemma. Trötta och ur balans.
Jag o älskligen får ta en kväll framför guitar-hero och gta. ^^
Igår btw så kom familjen Eriksson/Gustavsson på besök. Kevin har blivit så stor. :) Full rulle på den lille herrn. ^^
Tusen tack för sötaste små "fårskinnstofflor" till bebis, samt mjukisbyxor och body. :)
Och nyss kom älsklingen hem med en jättesöt liten pyjamas som bebis fått från faster Yvette. ^^
Tack tack!
Nu ska jag borsta håret och ta något att äta, för allt jag fått i mig idag är typ en banan. :s
Puss o Kram
Kommentarer
Postat av: Sara
Shit vad spännande, hoppas bebisen kommer snart ;)
Postat av: Linda
Nu är det nära.. gud va skojigt!! lycka till!!
Postat av: ida
Jag var öppen 3cm när jag kom in, BM retade mina hinnor och fem timmar senare var hon ute! Hejja snart är bebis här!! :)
Kram >Ida & Sigrid
Postat av: Lovisa
Lycka till!=)
Postat av: sabina
ååå va roligt!!! kom ut nu bebis, vi är så nyfikna på dig!!!
Trackback
