.

Inget har hänt. Vi är fortfarande hemma. Men idag har jag faktiskt haft sammandragningar och ont i korsryggen.. och magen har varit hård. Bebisen trycker nedåt och grejjar med jämna mellanrum. Ibland känns det som att han river mig eller petar med ett finger så det gör ont. Andreas är så söt och vill hela tiden veta hur det känns.. och jag vet inte riktigt hur jag ska förklara. Det enda som jag har kunnat sagt är väl att det känns som när man stretchar en muskel.. det gör sådär ont.. så känns det i nedre delen av magen.. typ hela tiden. I morgon har vi läkartid på morgonen. Vi får se om hon gör någon undersökning då o ser om jag öppnat mig nåt mer. Kanske att hon gör en hinnsvepning?... Jag orkar inte gå runt såhär längre. Bricanylen tog ju bort mina sammandragningar.. tänk om dom inte gett mig den, då kanske det hade kommit igång på riktigt! Och när är det på riktigt? :s Hur länge ska jag gå omkring och ha ont? Jag kan inte sova nå bra heller.. när jag lägger mig ner så drar det i ljumskarna.. spelar ingen roll om jag kryper ihop som en "liten" boll.. (inte för att det går så bra att krypa ihop till en boll med min gigantiska mage..) eller om jag ligger raklång med benen.. På rygg får jag inte ligga och på magen blir ju lite svårt. Fy vad jag längtar tills jag bara kan slänga mig på sängen, på magen! Underbart!

Nu blir det bingen. ^^