.

Min farmor har vetat i 3 dagar att jag är gravid. Min pappa fick berätta det då hon redan talat om för mig tidigare att hon inte tycker att jag o A passar ihop och att hon, när jag var glad och skulle berätta för henne att vi skulle flytta ihop igen, nästan såg besviken ut och menade på att det var en dum idé. Hur ska man kunna berätta något man glädjs så himla mycket åt till någon som enbart tycker allt är negativt och aldrig kan glädjas åt någon annan. Hennes första kommentar var något i stil med att hon inte visste vad hon skulle säga (i negativ betoning), sedan hade hon frågat om barnet var önskat och tyckte även att jag kunde ha väntat iomed att jag inte har någon utbildning. Min pappa vart arg. Och jag funderar om hon ens kommer att gratta oss till vårat efterlängtade lilla pyre. Det ska bli kul att se om hon ens hör av sig på min födelsedag. Varför bryr jag mig ens? :s Det är bara så att jag älskar min släkt. Min mormor och morfar är dom bästa på denna jord. Dom har alltid brytt sig om oss och ställt upp om något har hänt. Min farmor har inte ens suttit barnvakt åt mig och min syster som jag kan komma ihåg. Alls. Överhuvudtaget.
Jag önskar att hon iaf kunde ha hört av sig...

Suck!